Om oss Kontakta oss Blogg
Skotta tak eller installera värmekabel?

Rör med och utan värmekabel

Stuprör med och utan värmekabel

Som fastighetsägare är det lätt att hålla sig för skratt när man tittar tillbaka på snöskottnings-räkningarna för taken vintern -09/10 och -10/11. Många fick tyvärr också erfara dyra efterspel i form av fukt- och plåtskador efter hackhål i tak och vattenkupor.

Problemet

Dåligt isolerade tak samt solens värme gör att vatten rinner ned i rören. När rören hamnar i skugga bildas is. Vattnet rinner då över i takfotsrännan och vattenkupan och bildar istappar.

Lösningen

När du låter montera snö-ras-skydd kombinerat med värmekabel, förlagd i takfotsrännan och stuprören, slipper du i stort sett snöskottning. Snön som ligger nedanför snö-ras-skydden tar värmekabeln successivt hand om utan att bilda istappar. Snön som ligger kvar rasar inte ned och du har minskat risken väsentligt för person- och materielskador nedanför.

Energislukare?

Förra generationens värmekabel-anläggningar var kända för att brassa på för fullt även om det inte fanns en gnutta snö på taken vilket resulterade i onödigt trista el-räkningar. Idag kombinerar man temperatur- och fuktgivare som innebär att värmen i kabeln slås på när det finns snö, inte annars.

När betalar sig en värmekabel?

Säg att det tar fem till tio år innan din värmekabel-anläggning har betalat sig, beroende på snömängd, men under tiden har du som fastighetsägare sluppit massor av administration och eventuella problem med sönder-skottade tak. Och vetskapen om att du minimerat risken för personskador från fallande snö och istappar sover du gott på!

Hör gärna av er om ni önskar en kostnadsfri analys av ert tak.


Emil Andersson, marknadschef Peter Sotare

En brf:s julönskningar


Kära Tomten!
Vi önskar oss att någon kommer och fixar all ventilation i vår fastighet. Det känns hopplöst och krångligt att hålla ordning på när allt ska göras, rengöras och på vilka regler som gäller. Vi vill ju bara ha frisk luft och väl fungerande eldstäder!
Kan du skicka några tomtenissar som fixar det?

Vi önskar alltså:

  • bra luft i lägenheter, soprum och tvättstuga.

Att nissarna även håller koll på:

  • OVK (och när det ska utföras)
  • fixar till eventuella OVK-anmärkningar
  • fläktar
  • takskydd

PS. Snälla Tomten, vi anar att detta kanske inte är något dina nissar brukar syssla med, men du kanske känner till något bra företag du kan tipsa om?

Hälsningar från Brf Smolken

————————————-
Jag tror att det finns många styrelser som känner igen sig…

Tag det lugnt och glöm inte att andas i julstöket!
Nu åker jag hem och bakar ett pepparkakshus med 4st skorstenar.

//Emil Andersson, marknadschef på Peter Sotare

Omvandla råvind kan skapa ventilationskaos


Byggfirman gjorde det enkelt för sig. De kapade helt enkelt kanalerna som gick nedåt i fastigheten och som försåg underliggande lägenheter med ventilation.
Denna historia är en av många:
——————
Det var en gång en solig försommardag i ett 1910-talshus i Stockholm. Brf Smolken:s framtid såg ljus ut. Ekonomin var i balans och nu skulle vinden säljas ut, konverteras till lägenheter och därmed dra in stora pengar till brf-kassan. ”Snart är vi skuldfria och kan sänka månadsavgiften” – hette det på mötet där förväntansfulla medlemmar smuttade på kaffet.
Sagt och gjort, två olika byggherrar kontaktades. Båda kunde ta hand om hela processen, dvs en totalentreprenad. Vinden såldes till den byggherre som betalade bäst.

SÅLD! Slutet gott allting gott?
Kunde varit så, men likt många historier med verklighetsbakgrund var detta bara början på en lång, trist och tyvärr mycket dyr historia.

Bygget rullade på och trots oväsen och andra störningar såg det ut att bli fantastiskt fina vindslägenheter med stora öppna ytor. Ingen i brf-styrelsen hade dock ställt frågan: vad händer med ventilationskanalerna som går upp genom vinden?

Kapade kanalerna
Denna byggare gjorde det enkelt för sig. Han kapade helt enkelt alla kanaler som gick nedåt i fastigheten och som försåg underliggande lägenheter med ventilation. Då det var försommar och fastigheten var försedd med självdragssystem (utan fläktar) tog det lite tid innan misstaget uppdagades. Klagomål om dålig luft i bad och wc hade börjat komma in, men inte förrän det blev höst och fönstren stängdes, och klagomålen från medlemmarna blev fler, började man ana misstaget.

Styrelsen gjorde då det man borde gjort INNAN bygget startade, nämligen att låta utföra en kartläggning av ventilationen i fastigheten.

Efterspel:

  • Kartläggningen visade mycket riktigt att lägenheterna under vindsvåningen var helt utan ventilation.
  • Styrelsen försökte förgäves få kontakt med byggherren som gått i konkurs.
  • De boende i de nybyggda vindslägenheterna fick avgiftsreduktion i förhållande till den yta som upptogs av de nya ventilationsschakten som nu uppfördes i bostaden.
  • Återställandet av ventilationen och vindslägenheterna stannade inte på 1,3 miljoner…

——————
Brf Smolken heter egentligen någonting annat, men tyvärr ser vi många historier på samma tema. Det jag vill säga är alltså:
Gör en kanaldokumentation INNAN ni börjar bygga om i fastigheten.

Hej, hej från
Emil Andersson, marknadschef Peter Sotare

Håll ventilationen ren och ha råd med ny cykel


Vet du hur mycket pengar du kan spara om du håller dina ventilationskanaler rena?

De flesta av oss tänker sällan på ventilationen i sitt hem, och än mindre tänker vi på hur smuts i kanaler och system påverkar våra plånböcker. Rubriken kanske är lite tillspetsad, men stora pengar finns att spara i det långa loppet beroende på ventilationssystem och försmutsning.

Boverket skriver: ”Var tionde villaägare med värmeåtervinning har aldrig bytt eller rengjort filtren på sin FTX ventilation (mekanisk frånlufts- och tilluftsventilation) trots att luften blir sämre och elräkningen högre. Det visar en undersökning som Energimyndigheten och Boverket har gjort.
Över 30 procent av hushållen under de senaste 25 åren har inte besiktigat ventilationskanalerna. Att slarva med rensning av kanaler eller filterbyte kan leda till sämre luftkvalité och högre energianvändning.” Läs mer på Boverkets hemsida

Hör av er med frågor och funderingar.

/Emil Andersson, marknadschef Peter Sotare

Hur mycket kan man elda – checklista
Kategori: Brandsäkerhet


Nu kommer kylan och mörkret. Igen. I takt med detta årligt återkommande fenomen (och samtalsämne) börjar vi elda i våra eldstäder. Peter Sotares telefoner går varma med kunder som vill få sina eldstäder och rökkanaler kontrollerade.
En fråga som dock sällan ställs är
”- Hur mycket kan jag elda i eldstaden?”
. Här är ett försök att svara generellt på den frågan:

Säsongsuppstart

När det är säsongsuppstart är det viktigt att du börjar elda försiktigt, detta är extra viktigt med kalla kakelugnar som kan spricka om man gasar på för mycket (på alltomkakelugnar.se kan du läsa mer om hur du eldar smart.)

Vanlig eldning

Öppna en glipa i ett fönster, gärna långt ifrån eldstaden – ska vi få drag i kanalen måste vi även släppa in luft. Lägg i en försiktig brasa med ca 1,5 kg torr och fin tändved (ved som är 2-5 cm i diameter) och låt den brinna ned till glödbädd. Lägg sedan in ett par vedträn i taget och trivselelda. Vräk alltså INTE in 4-5 kg ved när du tycker att brasan kommit igång. Det kan resultera i alldeles för höga rökgas-temperaturer som skorsten och eldstad inte är anpassade för (skorstens- och kaminrelaterade bränder ligger stadigt runt 1100 bränder per år). Du kan stänga fönstret, om du vill, när brasan är stabil.

Har du en nyare eldstad ska det finnas anpassade eldningsinstruktioner.

svenskved.com kan du läsa mer om ved (lagring, röta, trädslag m m.)

Checklista:

  • Elda alltid med torr ved
  • Följ alltid eldningsinstruktionerna för din eldstad.
  • Vid uppstart – öppna en glipa i fönstret i intilliggande rum
  • Har du ingen eldningsinstruktion är en bra tumregel att aldrig elda mer än 3 kg ved per timme. Mer än så kan leda till överhettning.
  • Låt eldstaden vila mellan eldningarna. Har du eldat i fyra timmar, låt eldstaden vila i fyra timmar.
  • Förvara aska och sot i ett icke brännbart kärl med tättslutande lock.

//Emil Andersson, marknadschef Peter Sotare

Välkommen till vår inte-blogg!

”- Ska vi verkligen ha en blogg?” ”- Nej, men vi kan väl skriva ibland ändå?”.

Med dessa ord i ryggen drar vi igång, inte bara vår hemsida, utan även vår ‘inte blogg’. Här är tanken att vi ska publicera aningen långsammare nyheter och tankar till skillnad mot Facebook där det är mer spontant och direkt till karaktären.

Några ämnen som kommer ventileras här är inomhusklimat, sotar-historia, energisparande, företagande, ”OV-Krångel?”, teknikfunderingar, eld-glädje och annat som berör vårt yrke på ett eller annat sätt.

Vi som skriver här är anställda i företaget, men det hindrar inte att vi tar in någon gästskribent nån gång.

En annan kanal där du kan se mer av oss är vår Youtube-kanal.
//Emil Andersson, marknadschef Peter Sotare

PS. Visste du förresten att luften inomhus är smutsigare än luften utomhus?